Landskapsbilder i Norrmjöle och Bussjö utanför Umeå

När jag kollade på SMHI så såg vädret gynnsamt ut, med växlande molnighet, vilket jag tycker ger de bästa landskapsbilderna. Sen är det klart att det kan bli fina bilder även när det är riktigt bra väder, precis som man kan få fina och dramatiska bilder när det är oväder. Men när jag väl kom till platsen där jag tänkt fotografera var jag på väg att vända, vilket var tur att jag inte gjorde men mer om det lite senare.

Landskapsfoto är egentligen ingenting jag tjänar några pengar på som fotograf, då det finns väldigt många duktiga naturfotografer och sen säljer generellt bilder med människor mycket bättre på bildbyråerna.

Nä så det är inte för pengarna jag gör det, utan det är för att jag gillar att vara ute i naturen, komma ut och känna stillheten och lugnet. En annan positiv sak är att man får mycket uppmärksamhet på sociala medier, då det är många som kan knyta an till och uppskatta landskapsbilder.

Jag gjorde i ordning varm choklad och mackor, och åkte iväg vid 19.30, hade då gott om tid att ta mig till platsen där jag hade tänkt fotografera då solen går ned först vid 21.30-tiden. Men när jag väl kom dit så hade alla moln dragit bort, och himlen var helt klar. Dessutom så var det nästan helt vindstilla, och jag trodde inte att jag skulle komma hem med några bilder alls. Så jag vände om och var på väg hem, men så kom jag att tänka på en annan plats ute vid havet som jag inte tidigare besökt men som jag fått höra var fin. Så jag åkte dig för att kolla in läget när jag ändå hade tagit mig ut, vilket jag inte ångrar.

När jag kom dit så var läget ungefär som tidigare med klar himmel och ingen vind, men jag tog fram kameran alla fall och tog lite bilder när jag satt ute på en sten fikade, njöt av vädret, lugnet och utsikten.

När jag suttit där ett tag så började det dra in lite moln, himlen började färgas vackert rosa när solen började gå ned. Så jag började ta lite bilder, testade lite olika kompositioner och olika slutartider och tycker bilderna blev helt ok. Men det var när solen hade gått ned, och jag var på väg hem som jag fick det bästa bilderna. När jag började köra hemåt så upptäckte jag att det bitvis var dimma på vägen, och visste om en liten tjärn som jag hoppades skulle kunna ge fina bilder. När jag väl kom dit så visade det sig att det var precis så vackert som jag hade hoppats på, himlen var magisk och det låg en fin dimma över tjärnen. Så jag stannade bilden, tog fram kameran och började ta bilder. Ett tag stod jag nere i en liten bäck för att få den bild jag önskade, men vad gör man inte för bilden :-)